JEFFREY CAMPBELL

Jag är med och tävlar om ett par Jeffrey Campbellskor HÄR:
http://fotokobran.se/2013/may/tavling-jeffery-campbell.html#comment
Tryck på länken för att komma direkt till tävlingen! :D

PUSS

Tänk att humöret kan ändras så mycket på så kort tid. Av att se en människa. Eller av en tanke, en händelse eller en låt. Allt kan gå så fort. Och tänk hur livet kan förändras så snabbt. Ena dagen finns någon där, nästa dag inte. Och tvärtom. Ena dagen finns någon inte där, du har inte ens en aning om att denna människa existerar. Nästa dag finns den där. Och av att bara se denna människa så vet du. Du vet att detta är någon som du vill ha i ditt liv. Det bara känns så rätt. Jag har aldrig riktigt trott på kärlek vid första ögonkastet, nu vet jag att det finns. Jag är säker. Och man undrar 'varför har jag aldrig träffat dig tidigare?'
Jag tror på att allt händer av en orsak. Alla människor som kommer in i ditt liv är där av en anledning. Du vet bara inte anledningen förrän efteråt. Vissa passerar obemärkt förbi, vissa gör ett kort stopp medans andra stannar föralltid. Du är med om saker för att få ett annat perspektiv på livet och för att lära. Du fick just detta livet för att det är till för dig, och ingen annan. Ingen klarar det lika bra som dig. Och jag tror, att alla är starkare än vad de egentligen vet om själva. Vissa människor väljer bara att ge upp tidigare än vad det faktiskt är menat. Ibland går livet som en dans på rosor, och ibland inte. Det finns tider som man kommer att få kämpa mer än andra gånger. Men det kommer att vara värt det. Det vet jag.

Idag svävar jag på rosa moln. Jag är kär.

<3

Kolla vilken fin bild jag hittade på mig och mormor idag när jag satt och kollade igenom gamla bilder. Mormor, världens finaste ängel :)
 

JAG ÄR KÄR.

Snart kommer folk att tröttna på mig hihi.... Men är man kär så är man. Sådeså! En dag säger jag bara, en dag. v
 

I'VE FALLEN FOR YOUR EYES, BUT THEY DON'T KNOW ME YET.

Hej.
Jag uppdaterar aldrig här längre, men... Jag kände att det var dags. Inte för någon annans skull, men för att jag själv kände för att skriva lite. Klockan är nu 23.47 och jag sitter och väntar på att tröttheten ska anfalla mina ögon och min kropp, än så länge går det sådär.. Det finns alldeles för mycket tankar i mitt huvud, alldeles för mycket. Inatt är en sån natt som jag känner mig uppgiven, glad, ledsen, nervös, lycklig. Jag kan inte riktigt sätta ordet på det. Jag tror bara att alla känslor väller över på en och samma gång. Just nu är jag hemma i Älvdalen på höstlov och kan andas ut, i Göteborg går allting på helvarv. Jag älskar Göteborg, men jag är nu jätteglad över att få vara hemma i en vecka och bli ompysslad, träffa vänner och familj. Men när jag kommer hem till det stället jag kommer från, där jag känner mig hemma och trygg, så blir jag helt avslappnad och kan andas ut. Bara sitta och lyssna på lugn musik i min ensamhet dessa nätter och tänka igenom livet kan vara något av det skönaste jag vet.

Jag är rädd. Jag tror att det är rätt ord. Rädd. Rädd för livet, rädd för människor. Rädd för att bli sårad. Rädd för att tro på ord. Jag tror inte på ord. Inte längre. Jag kanske gjorde det förut, men inte nu. Jag tycker att det är så hemskt, att vissa människor kan få andra att bli så.... osäkra. Rädda. Nu menar jag inte bara mig själv, utan allmänt. Man är med om så mycket skit att tillslut slutar man nästan att bry sig. Man vill så gärna bry sig, man vill så gärna tro på ord, tro på människor. Men det är svårt. Så himla svårt. Man tänker att "Jaha, när händer det igen?". Det finns en spärr. Som man önskar att försvann. För man vill bara kunna leva i nuet, vara glad för det man har. Jag ska sluta låta saker som hänt förut påverka mig. Jag ska sluta gripas av panik. Man måste ju börja någonstans, och själv ska jag börja nu.
 
Så denna natten sitter jag här i min ensamhet, lyssnar på Ed Sheerans fina låtar och lever lite i drömmarnas värld. Skriver. Jag har så lätt för att skriva på nätterna när jag sitter såhär framför en dator när ingen annan är vaken. Annars går det inte alls! På nätterna kan jag skriva om allt, låta fantasi flöda eller bara få ur mig en massa tankar. För att sedan nästa morgon knappt komma ihåg vad jag skrev om eller ens vad jag menade. Just ikväll sitter jag och saknar. Saknar vissa människor. Saknar folk som bara försvinner. Och saknar folk som är för långt borta. Jag saknar saker som har varit, människor som man trodde att man kände och människor som bara försvann. Minnen. Stunder. Det sägs att man ska leva i nuet och verkligen suga in varenda litet ögonblick som man får med andra. Och jag har verkligen börjar förstå innebörden i detta nu. För som alla säger, man inser inte förrän de är borta hur bra man hade det. Man kan tro att man känner någon, men ack så fel man kan ha ibland. Och ack så fort andra kan försvinna ur ens liv. Friendly, but not friends.
 
Jag hade kunnat sitta här och skriva hela natten, men nu ska jag få mig lite sömn. Inte för att sömnen har intagit mina ögon, men för att jag behöver det. Trots att jag kommer vakna 1-2 gånger inatt, som jag gjort varenda natt de 2-3 senaste månaderna. Klockan 9.15 imorgon väntar doktorn på mig, nu vill jag faktiskt veta vad det är för fel på mig och på min mage. Det är jätteskönt att få ett svar som "Vi hittar inget fel, allt ser bra ut", men jag vill faktiskt inte längre ha det svaret, inte när man vet att något är fel. Nu ska jag sluta skriva. På riktigt. Vi får se om jag ens postar detta inlägget. Men egentligen, varför inte? Take care. Puss :)


 

I GUESS HEAVEN WAS NEEDING A HERO

Idag har det gått två år, två hela år, sen du lämnade oss i den tragiska och hemska olyckan. Tiden har gått så sjukt fort, men ändå så galet långsamt. Du var en av de snällaste, goaste, roligaste, finaste och underbaraste människorna jag någonsin träffat, och kommer att träffa. Så pigg och full av liv. Min älskade mormor, jag saknar dig så mycket v





~

Vi skulle nog ha hamnat här ändå
För lusten är svår att ändra på
Jag väntar ut dig i tystnaden
För att det är lättast så

Du är för stolt, ellerhur?
Och fast jag inte saknar dig
Så känns det som om världen skulle rasa
Om du glömde mig

Jag ska aldrig vara mot nån annan
Som du är mot mig


KEEP YOUR FRIENDS CLOSE BUT YOUR ENEMIES CLOSER

Insåg att det har varit lite dött på denna fronten ett tag! Men jag har väl helt enkelt haft för mycket att göra ;) hehehe. Jag har varit på storsjöyran, hängt med vänner, spenderat några dagar i stugan i Bössbo, varit på spökjakt, björnsafari, plockat blåbär och smultron, spelat massa spel osvosvosv. Hur jävla bra somhelst! Jag kan nog inte ens med ord beskriva hur mycket jag älskar denna sommaren, den är så fantastisk. Det händer saker hela tiden!! Jag har hunnit med Göteborg, Peace and love, firat studenter, fyllt 20 år, varit på släktträff, haft 20årsfest, dansbandsveckan, storsjöyran blandannat. Och än är det inte slut, på måndag bär det av igen, på campingsemester! Och efter det musik&motorfestivalen. Fy så underbart.

EYECANDY


SVENSK MUSIK

Jag har verkligen verkligen verkligen fastnat för svensk musik, iallafall sånhär typ av musik. Texterna bara går rakt in i hjärtat och säger allt som man själv inte kan säga. Som att någon hör ens tankar och skriver ner dom, vissa låtar är bara läskigt likt.


EN FIN KVÄLL I MAJ

20ÅRSFEST

Lördagen var SÅ JÄVLA ROLIG! Tacktacktacktack till alla som kom och gjode kvällen suverän. Jag anordnade en fest eftersom att jag fyllde 20 år för ett litet tag sedan. Jag bjöd runt 25 pers, men jag tror att det slutade med att vi var runt 40 st istället. Grymt! Vi dansade på bord och stolar, sjöng, hade tequilarace, vrickade fötter, åkte raggarrundor, åkte runt i lokalen på bordsvagnar, åt god mat, drack gott, hade tipspromenader, däckade på väldigt olämpliga ställen, låste in oss på toan och halsade tequila, lyckades spräcka glas över hela golven, hittade folk sovandes på toan och i skrubben, hade blåmärken över hela våra kroppar osv osv osv. Allt hände tror jag! Och det känns så otroligt bra att alla hade så jävla kul!! Fantasticoooooooo. (Eftersom att min kamera blev snodd för ett par månader sedan och jag inte har köpt en ny ännu, så snor jag helt enkelt några bilder av mina friends! HEHEHE)


FRIDAY

Igår var en riktigt trevlig dag och kväll. Jag och mami var i Mora först och handlade grejor inför min 20årsfest som jag ska ha ikväll, woopa woopa. Efter det var det bara att åka hem till Älvdalen och fixa iordning i bystugan och svira om, för sen bar det av till Mora igen med ett härligt tjejgäng på 8 pers, vi åt god mat och drack gott på Strand! (Som förövrigt är Moras bästa restaurang enligt mig). Vi blev underhållna av en trubadur under tiden också, vilket var pricken över i. Riktigt mysigt!



Lånade visst lite bilder av Carro också, hihihihi.

WTF

Okej, helt seriöst.... Vad fan hände här?

DÅ:



NU:




Öööööööhhhh.......... Snygg? Svar JA.

:)

I flera dagar har jag varit lite nere av någon äcklig anledning, jag har liksom inte orkat göra någonting alls. Men idag vände det faktiskt på bara en sekund! Tänk va SJUKT glad man kan bli av att få träffa någon man inte sett på så länge :D

RSS 2.0